Detta blir en lite sen recension då denna film varit uppe på biograferna några veckor nu, men så får det bli! Ordet "Carnage", som är titeln på filmen, betyder blodbad och det är nog det enklaste sättet att även beskriva filmen i få ord. På regissörsstolen ser vi den omtalade Roman Polanski som tidigare gjort kända filmer som "Rosemarys Baby" och "The Pianist". Skådespelarlistan fylls ut av endast fyra personer, nämligen Jodie Foster, Kate Winslet, Christoph Waltz och John C. Reilly. 

Filmen utspelar sig i New York och börjar med att vi på avstånd får se två barn i en lekpark bråka vilket leder till att den ena slår till den andre med en pinne som skadas. Filmen förflyttas därefter till en lägenhet tillhörande paret Penelope och Michael Longstreet (Foster och Reilly) som bjudit in paret Cowan (Winslet och Waltz) för att lugnt och trevligt diskutera det bråk som uppstod mellan deras söner. Ju längre tiden går urartar det trevliga samtalet och efter en dos av illamående och alkohol så blir parens beteende alltmer barnsliga.

Filmen, som är baserad på en pjäs, utspelar sig liksom pjäsen endast i en lägenhet, med två undantag, vilket ger känslan av att man upplever allting tillsammans med huvudkaraktärerna vilket kan vara jobbigt då filmen på många ställen är komiskt obekväm. Den komiska obekvämheten sker dock med stor finess och underbar timing tack vare manusförfattaren Yasmina Reza och Roman Polanski. Trots att filmen är relativt kort, en timme och tjugo minuter, så sitter man ofta och kniper av skratt och våndas av oangenäma kommentarer, vilket gör att filmen känns längre än vad den är. Detta kanske låter negativt men med tanke på hur skickligt komisk filmen var så är detta positivt.

De få skådespelarna gör filmen. Filmen centreras runt dem och hade lätt kunnat falla om prestationerna inte var på topp, vilket de lyckligtvis är. Reilly är charmigt underbar och går fint över från lättsam och trevlig till en man med kort stubin, medan Waltz, lika charmigt, slänger ur sig små hemska kommentarer med en mjuk ton. Dock så lyser strålkastarna som starkast på de kvinnliga motspelarna. Winslet vars karaktär går från falskt trevlig till hemskt berusad och ärlig och Foster skiner starkast på skärmen i den bästa prestation hon gjort på flera år, som den överkänsliga mamman.

Förutom att filmen är baserad på en pjäs så känns den väldigt mycket som en pjäs vilket jag tror blir filmens starka sida då man fokuserar mycket på att få fram dialogen som i slutändan är den viktigaste delen i denna film. En hemskt rolig film som får en att kråma sig i stolen men som man inte kan slita ögonen ifrån. 

Jag ger filmen 4/5 i betyg.

Vad tyckte ni? Kommentera!

Adam

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hotel Marigold hade premiär den 23 mars så det har gått på bio i Sverige i drygt en månad. Regissören John Madden har även gjort filmen Shakespeare in Love och lyckades skrapa ihop en Oscar för den till och med. Filmen är baserad på en bok från 2004 ...

Den har filmen är lite speciell då den är skriven, producerad och regisserad av samma person, Jennifer Westfeldt. Hon råkar även ha huvudrollen i filmen. Minst sagt en mångsysslare. Men filmen blir inte sämre för det möjligtvis tvärtom. Om man tycker...

Detta är en uppföljare till Clash of the Titans med det är dock inte samma regissör. Regissören Jonathan Liebesman har faktiskt inte gjort så mycket innan den här filmen. Han har regisserat några skräckfilmer men där tar det stop. Det är minst sagt e...

En svensk regisserad amerikans actionfilm. Daniel Espinosa, som även ligger bakom Snabba Cash, har även gjort den här. Det märks att det är en svensk regissör, framför allt i rollistan. Vi får se två svenska ansikten. Fares Fares som vi mest är vana ...

Har gått på biograferna ett tag nu, men trots det värt en recension. Detta fantastiska brittiska drama är regisserat av Rodrigo García. Vi får se en mängd välbekanta ansikten så som Glenn Close, Mia Wasikowska, Mark Williams, Jonathan Rhys Meyers och...